Jul

Ursäkta för den långa frånvaron, men det blev litet hektiskt där mot slutet. Nu är jag i Sverige igen, och ikväll åker jag till Dalarana för att fira jul. Tillbaka på tisdag. God jul allihopa!

Det var ett jäkla problem att ta sig hem förresten. Ochs en var flyget försenat också, så jag missade sista pendeltåget och fick åka dyrtaxi istället. Nåja, jag fick iallafall se en räv för första gången i vilt tillstånd. Den skuttade genom snön. Jag vill ha en räv.

Stressstressstress

Heh ja. 7 luciatåg igår. Jag kom hem runt ett på natten. Vi hade fyra tåg på tre timmar i kyrkan, med två till insprängda mellan de tågen... Och sedan ett bonuståg efter allt.

Det var väldigt roligt med tågen i kyrkan. En massa svenskar och deras franska familjer. En mamma satt på första bänk med ett barn i famnen och försökte låta bli att gråta för varje sång. Varje sång. Folk sjöng med och alla älskade konserterna. Det är något speciellt med att vara utlandssvensk och se luciatåg tror jag.

Vi framför varje konsert en "spex-Staffan", där en kille improviserar fram verser, som vi svarar på förstås. Några favoriter så här långt:

"Staffan ligger mest på hö,
därför får han så mycket spö."

"Hakkala mukka loppa laa,
bitto palatta roppa kaa." (fuskfinska versen, ibland slinker ett koskenkorva eller ei saa peitä med)

"Sista versen kommer nu,
trot eller ej den kommer nu."

och igår inne på en Hästens sängbutik:

"Everybody hold your horses,
otherwise the will run away."

Vi åkte tunnelbana till sista tåget på ett fint hotell. I tunnelbanevagnen stod en man och spelade gitarr och sjöng Volare och La Bamba, och vi hjälpte till med stämmor. Sedan tog vi upp pengar i lussestrutarna. Tåget blev jättefint, och vi blev bjudna på riktigt fint vin av en gammal svenska i exil med kanske ett halvt kilo rent guld runt halsen (på riktigt alltså). En riktigt snofsig tillställning.

På väg hem satt jag på tunnelbanan igen, och två killar började sjunga och beatboxa jesussånger asdåligt i tio minuter för att imponera på några tjejer. De spelade litet koola, men vände sig orutinerat om när de hade gått av för att se om de hade fått nån respons, och möttes av rungande skrattsalvor från tjejerna, som sedan diskuterade hur usla de var resten av resan.

Litet osammanhängande märker jag, men jag har inte tid att fixa nu. Ikväll blir det bara ett tåg, på nån OECD-höjdares privata lilla slott i Boulogneskogen. Sedan tåg både lördag och söndag på Printemps, lyxvaruhus där man kan köpa salt för 5 Euro hektot, följt av konsert på söndag i kyrkan. Sedan är det förhoppningsvis slut.

Snobbigt värre

Igår var det lussning på ambasssaden, med roliga spex som omgjorda texter: "Alla flickor på ambassad.". Det gick väl sådär, rummet var litet och dämpat och det gick inte att höra varandra så bra. Efter det åkte jag bil till nästa ställe. Det tog ett tag. Vi åkte fel en 3-4 gånger och sedan parkerade han på fel sida av Rue de Rivoli. Som är några kilometer lång. Vi hann dock precis till Svenska Klubben och blev rätt så nedlåtande mottagna: "Nej, häng inte jackan där. Det är för de riktiga gästerna." Sedan fick vi den sötaste glögg jag någonsin druckit, och gjorde ett bra luciatåg för diverse OECD-personer. Det gick riktigt bra.

Idag är det bara ett tåg, så det känns litet som en semester. Jag kanske hinner tvätta och diska litet innan jag lägger mig ikväll till och med.

Regnig helg

Det var den helgen. Det regnade stora delar av tiden, men det gjorde inte så mycket. Vi har gått på museum, handlat i stora köpcentra och åkt en massa kollektivtrafik. Idag är det också regn. Och jag som ska ta mig till ambassaden för lussning. Hujeda mig. Mitt nystrykta linne måste skyddas till varje pris!

Vi var också på en liten julmarknad, och jag fick äntligen köpa rostade kastanjer. Tyvärr var över hälften dåliga, men bara det att det fanns är ett litet pluss. Den här veckan är väldigt jobbig, med flera luciatåg per dag hela veckan och helgen, men på onsdag nästa vecka åker jag hem. Det ska bli väldigt skönt att få litet ledigt.

Dagens Shuffle

David Bowie - "Modern Love"

Från "Let's Dance", en härlig gammal 80-talsskiva. En av rätt få 80-talsskivor som håller fortfarande för mig. Även om produktionen är så där hemsk på många spår finns det fortfarande saker som "China Girl", "Let's Dance" och "Cat People". David Bowie kan man lita på.

Lussning och varför jag är så lat

Ja, jag har inte uppdaterat Dagens Shuffle på en vecka kanske. Jag vet! Inte så himla lätt! Jag brukar uppdatera den sist på dagen, och de senaste dagarna har det kört ihop sig just då. Men idag så...

Lussning igår. Vi var på nåt rätt välbeställt svenskt medicinföretags representationslokal. Massor med journalister av någon anledning. Alltid när det är dags för luciatåg (och körkonserter i allmänhet för den delen), så blir allt så allvarligt. "Åh, mitt linne har litet konstiga axlar, jag måste byta.". "Mitt Ljus har brunnit litet snett, jaggår inte ut förrän det är rakt.". Osv. osv. Man får jättenoga instruktioner om hur man ska gå in och hur man ska stå. Sedan skiter all sig ändå. Igår var värdarna rätt noga med när vi skulle gå in, men de hade inte stängt av stereon med bakgrundsmusik. Så det blev till att kämpa med intonationen mot en litet för högt stmöt stereo.

Det blev ingen Staffansvisa heller. Eller, jo, det blev en, men inte min staffansvisa. Det blir ett senare tillfälle. Bra det, även om jag fuskskrev ner litet verser på baksidan av min stjärna. Helt perfekt.

I morgon kommer Rebecka ner över en lång helg, och vi ska .... tja, jag vet inte riktigt, men göra en massa roliga saker antar jag. Därför blir det inga uppdateringar här innan tisdag, om inte min telefonledning får för sig att börja fungera av sig själv innan dess.

Svag!

Jag är svag. Igår på väg hem från bussen träffade jag kvinnan som tiggde pengar av mig igen. Hon kände inte igen mig, utan ljög ihop en historia om att hon hade fått sin portmonä stulen, och behövde pengar till mat. Det stank sprit. Och jag gav henne pengar. Svag!

Jag har blivit blixtinkallad för ett första luciatåg ikväll också. Jag hade inte riktigt hunnit klart med min strut, och inte hunnit memorera alla sånger heller, så vi får se hur det här blir. I värsta fall blir det de två första verserna på repeat i Staffansvisan. Hur mycket kan fransmännen förstå egentligen? Hoppas det är fransmän.

Helg: Mission Accomplished

Jag hade ett par mål med helgen:

• Åka till IKEA och inhandla täcke, sängkläder och värmeljus.
• Hämta ut mitt franska bankkort, som har legat och väntat på mig i nästan en månad utan att jag har kunnat hämta de.
• Sjunga i högmässa och repetera luciasånger.
• Överleva rent generellt.

Jag kom på, på väg hem fredag kväll, att jag ju faktiskt har en RER(pendeltåg)station ganska nära, och inte behöver åka spårvagn till en annan station. Det räckte för att muntra upp min fredagskväll. Det och minen på min medpassagerare i bussen, som jag inte hade sett förrän jag vände mig om efter att ha försökt ta kort med min mobil genom fönstrena på bussen i ett försök att få en bild av julpyntningen jag beskrev tidigare. Jag försökte ganska länge, och jag fick en så jäkla snorkigt överlägsen min från henne att jag blev helt varm inombords.

Så på lördag bar det av. Ja titta, jag kan åka utan att behöva byta hela vägen: alla tåg går förbi min station jag ska till. Så jag satt och tittade på Paris genom mitt fönster hela vägen till sista stationen i zon 1 (innerstan), när jag helt plötsligt får syn på en sån där tavla som anger var tågen stannar i fortsättningen. Och min station är inte med. Hmm. Vi åker alltså förbi en 3-4 stationer, inklusive min station, och ut på landsbygden innan jag får tillfälle att hoppa av, vid det här laget smått skärrad på grund av eventuella biljettkontrollanter samt den glana mannen som står och skriker åt människor.

Sade jag att det var den första i månaden och alla människor skulle fylla på sina månadskort, vilket gjorde att det var 15 minuters kö för att köpa en biljett? Nåväl, nu har jag iallafall 42 doftvärmeljus.

På söndagen var det först sång i högmässan, med Hosianna repriserad ungefär 10 gånger (på riktigt) i olika tonartshöjningar och sänkningar. Därefter en snabb svinbillig lunch på en restaurang i närheten. Det var så tänkt iallafall, men personen som visste var den här låg drog istället iväg oss ett par kilometer i regnet till Champs Elysée. 200 spänn för en pizza och en liten öl. Härligt. Och sedan gick vi vilse på väg tillbaka. I regnet.

Men jag överlevde.

Dagens Doh-ögonblick

Sitter och sjunger med till en sång: "Dogs on a pond. Dogs on a pond. Very pretty swimming around." Råkar kasta ett gammalt getöga på min iTunes-lista. Ser att "Ducks on a Pond" spelas. Tänker: "Jäkla idioter som lägger in fel sångnamn i listan man hämtar iTunesinformation från (för sånt händer faktiskt). Tänker litet längre. Gör en snabb sannolikhetskalkyl. Doh!

I övrigt är jag helt slut efter ett långt seminarium. Det går bra att lyssna på fysikfranska ett ganska bra tag, jag förstår bra med litet ansträngning. Efter ett tag orkar man inte koncentrera sig så bra dock. Jag var sist, och skulle prata om något som ingen annan kunde, och folk var redan rejält trötta. Jag inledde med "Sorry for inflicting this talk on you this late at day..." följt av andra små lustigheter och lyckades nästan vrida axeln ur led i mina försök att dunka mig själv på ryggen för att jag var så bra att lyfta stämningen, när jag upptäckte att ingen hade förstått några av mina roliga skämt. Det blev rätt tråkigt efter det. Nu har jag en rejäl huvudvärk, men ska försöka fixa några små saker innan jag går hem för helgen.

Lite segt här

Igår hade jag tänkt premiärblogga hemifrån, sedan den första helgen då jag hade ett olåst trådlöst nätverk i närheten. Jag fick nämligen mitt adsl-modem igår, och allt skulle bara vara att sätta i sladden. Jovisst, tänkte jag. Så ör det ju... Och det var det inte heller. Det verkar vara något tjafs med min telefonlinje. Så nu blir det till att tjafsa litet mer med leverantören. Tröööök!

På väg till jobbet passerar bussen en rondell där man har julpyntat litet grann. Några vita (?) granar, en släde med paket, en tomte, och så ett par vita tygstycken som ska föreställa snö. Det är otroliggt taffligt och charmigt, som om lekisbarn skulle ha gjort det. Om ni är riktigt snälla kanske jag ritar en bild av det litet senare. Om en timme bär det av till en annan förort här för projektmöte, med presentationer och allt. Det ska bli litet kul. Vi kanske äntligen kan bestämma litet mer exakt vad vi ska göra.

Dagens morgonhöjdpunkt

Att nyss ha hämtat en kopp kaffe och att gå mellan husen med min rykande kopp.

Stora saker på gång

Jag har fått ett erbjudande. Ett sånt där erbjudande man inte kan säga nej till. Det kommer att bli så jäkla bra. Massor med nya kontakter och ett intressant jobb där jag får användning för bitar av det jag annars gör på fritiden. Det tråkiga är att lönen är litet rutten. Men jag börjar om två veckor. Jag kanske inte borde gå ut med det redan nu, men jag gör det ändå:

Jag ska bli försångare i "Staffan var en stalledräng"! Jag skulle säga att det är samma sak som att vara Staffan. Fatta vad koolt. Staffan. Ingen man muckar med liksom. Man har ett posse med olikfärgade fålar, Röd1, Röd2, tvillingarna Vit och Apelgrå, man kan skicka på folk om de bråkar. Man kan få ölet ut vid källarknut. Hur häftigt som helst.

Men som sagt, lönen blir väl max en pepparkaka per tillfälle.

Stackars, stackars mig

Igår skulle jag ha tvättat i en tvättomat, men den ligger en bit bort, och jag var litet trött och hungrig när jag kom hem. Så jag bestämde mig för att handtvätta istället. Det tog tid, men gick väl ok, tills jag skulle vrida ur kläderna extra snärtigt och vred sönder huden på mitt finger istället. Nu har jag ett stort skavsår på insidan av vänster pekfinger som värker litet konstant. Verkligen synd om mig. Jag tänkte litet grann på min farmor, som handtvättade till en rätt stor familj under många, många år, och undrade litet över hur mycket tvättmaksinen underlättade för alla hemmafruar på 40-50talen. Säkert en hel del.

Ibland vill jag skaffa en mustasch, men så vågar jag inte.

Lite tjafs

Det blev lite litet tid att blogga i helgen. Vi hade besök av kompisar med barn. Jag försökte ta en sån där jätteskojsig mobilvideo av hur barnet får smaka citron för första gången, men hon bara åt upp den och ville ha mer. Annars så är det kul att se någon äta med hela kroppen. Bara trycka in så mycket mat man kan och låta det som inte får plats i munnen glida ner för bröstet till golvet. Jag är litet avundsjuk. Det kanske är dags för ett gästabud?

Igår åkte jag tillbaka till Paris också. Planet kom hem 30 minuteer tidigare, eftersom vi hade rejäl medvind. Tyvärr innebar medvinden också att vi hade turbulens hela vägen. Det blir litet jobbigt i längden. Strejken är dock över för tillfället, så det går att ta sig till ställen igen. Nu är det soluppgång över Paris utanför mitt fönster. Riktigt snyggt.

Årets första

Idag:

Årets första snö. Och möjligen enda snön innan jag åker hem till Dalarna på jul.

Årets första julmust. Jag älskar julmust. Jag skulle kunna dricka ett par flaskor om dagen.

Bara nya kassörskor i affären. Trots att jag inte varit borta i en månad ens. En väldig omsättning helt plötsligt.

Whoho!!

Det märks att det var ett tag sedan man festade, när man blir litet snurrig efter ett glas öl. Jag hoppades, hoppades, hoppades att det åtminstone skulle vara riktigt starkt, som det jag hade tänkt köpa, men nej. Tur att jag inte fick tag i det starka, för då hade jag väl legat och kräkts på toaletten hela kvällen.

Jesus vad bittert

Jag sitter här och är litet bitter, precis som den öl jag hade tänkt köpa är. Men den var slut. Dessutom är det något fel på min uppkoppling till jobbet, så jag kan inte kopiera över filer just nu.

Som tur var åkte jag förbi Missionskyrkan på väg till systemet. De har en stor neonskylt utanpå kyrkan med små klämkäcka budskap på. T ex "Tack Jesus för våren!". Ja, alltså, på våren då. Idag hade de: "Jesus ger balans och trygghet i ditt liv.", med ett animerat "balans" som vickade litet grann innan det balanserade sig. Jag blir alltid lika glad över den där skylten. Om man bodde bredvid skulle man kunna göra ett sådant där roligt projekt där man fotograferar samma sak varje dag under ett par års tid. Det skulle bli superkul.

Varför fortsätter jag?

Varför, varför envisas jag med att läsa Linda Skugges krönikor i Expressen? Jag sitter och darrar av raseri och frustration efter varje gång. Jag tror inte att jag någonsin upplevt så mycket bitterhet och inkonsekvens och dumhet som man tvingas genomlida varje gång man läser en krönika. Och ändå fortsätter jag.

Jag undrar om Linda verkligen sitter och skriver krönikorna eller om säpo har hyrt in ett team som spionerar på mig och sedan sätter ihop det de vet kommer att göra mig argast och mest irriterad.

Nu går jag och köper pizza.

Dagens Shuffle

Boards of Canada - "Bocuma".

Boards of Canada förändrade min syn på musik för några år sedan. De spelar elektronisk musik som innehåller oväntat mycket känslor, framförallt nostalgi. "Bocuma" är en minutlång liten sak mellan två längre låtar på "Music Has Right To Children", som de slog igenom med. Att kalla skivan för munter är väl att ta i, men nästa skiva, "Geogaddi", var betydligt mörkare, med låtar där saker hela tiden rör sig under ytan. En av mina absoluta favoritskivor alla kategorier. Precis som Boards of Canada är en av mina favoritgrupper.

Tågproblem

Igår var det repetition i Uppsala, och den gick bra. Så konserterna blir nog trevliga.

På väg dit träffade jag en kompis på perrongen i Upplands Väsby. Han hade kommit in med pendeltåget en halvtimme tidigare, men det hade varit fyra minuter för sent. Eftersom det är så smart tidsschema på Upptåget, det går 2 minuter efter att anslutande pendeltåg kommer in, så hade han missat det och stått och väntat i en halvtimme. Han var måttligt glad. Så blev nästa tåg inställt.

Det är inte första gången det är strul med resor Uppsala-Stockholm. Under sommarn hade jag nåt slags problem ungefär varannan gång jag reste dit. Min favoritgång var den där jag verkligen behövde vara i Uppsala en viss tid, så jag cyklade till pendeltågsstationen en halvtimme tidigare för att vara riktigt säker. Jag klev på perrongen, och såg att det var elfel i Södertälje. De två nästkommande tågen var inställda, men inte det som skulle komma nu. Vilken tur! Ha! Tänk om jag inte hade åkt så tidigt!

Tiden gick. Tåget blev sent. Tåget försvann från listan över kommande tåg. Tårar rann nerför Andreas kind. Spärrvakten hade ingen aning om någonting så vi beställde en taxi och ställde oss sedan i regnet och väntade. Den kom snart och vi begav oss mot Upplands Väsby. Tyvärr missade taxichauffören avfarten i regnet, och efter ett försök att vända (på en motorväg) via en rastplats, blev det försent att åka till Upplands Väsby. Istället åkte vi vidare till Arlanda och kom dit exakt då Upptåget lämnade Upplands Väsby. Det tar inte så många minuter till Arlanda från Upplands Väsby. Och var tar man egentligen sig ner till Upptåget på Arlanda?

Det blev en härlig språngmarsch genom flygplatsen och sedan ner till spåret, efter att ha betalat 75kr/person i perrongsavgift. Vi kom ner en minut före tåget kom och hann till Uppsala.

Vi har fortfarande inte fått tillbaka pengar av taxibolaget.

Pepparkakor, de måste ätas

Idag kommer jag att ha gjort en god gärning och ätit upp en halv burk pepparkakor. Jag är så stolt över mig själv att jag ger mig en medalj (se bild nedan).



Dagens shuffle

Dark Tranquillity - "My Friend Of Misery".

Göteborgs Dark Tranquillity, som oftast spelar litet hårdare musik, gör en cover på Metallicas "My Friend Of Misery". Jag vet inte. Det känns inte direkt som om de gör något med covern. Arret är identiskt med originalet, det är bara lite mer Death-inspirerad "sång" : ).

Slö helg (precis som alltid)

Det blev inte så mycket gjort i helgen, precis som jag vill ha det. Lördagen spenderades mest till att sova och slöa, medan söndagen spenderades i Uppsala med repetitioner. Det börjar arta sig. Kanske det till och med inte blir katastrof på konserterna. På tisdag ska vi repa med instrumentalensembeln för första gången också, så vi får se hur det låter då... De ska vara väldigt bra dock, så nåt på konserterna blir väl bra iallafall.

Vi tog också kort att ha på hemsidan temporärt tlls vi kan ta konsertfoton senare. Det blev litet härliga Dressman-kort! Man kan nästan höra ett "Grattis Uppsala!" när man ser på några av dem.

Dagens blä:

Den plötsliga, häftiga förkylningen som slog till på Upptåget utan förvarning. Den håller i sig idag också, med riktig härliga minutlånga nysanfall.

Dagen sköj:

Föraren på Upptåget som hälsade oss välkommna med telefonsexröst: "Jag skulle vilja hälsa alla *flås* hjärtligt välkomna ombord... *flås, stön*... och jag hoppas ni får en *konstpaus* trevlig resa *flås*.

Uppsala

Då bär det av till Uppsala för litet sång och kompisbesök.

Dagens Shuffle

Jean-Michel Jarre - "Industrial Revolutions Part 3".

Jag hade ett tag då jag lyssnade mycket på Jean-Michel Jarre. Min favoritskiva var "Industrial Revolutions". För något år sedan köpte jag den som cd, och upptäckte att jag fortfarnade gillar den. Det är inte så vanligt att man fortfarande tycker om sin barndoms favoritmusik.

Det här med att resa

Jag reste hem till Sverige på en vecka i fredags. En taxi var beställd till klockan 18, fastän planet inte gick förrän 21, eftersom det är litet problem med trafiken i Paris just nu, och visst, det tog tid. Jag tror jag vi satt still lika mycket som vi rörde oss framåt. När vi kom fram så stod taxametern på 41 Euro. Jajamensan. Flybiljetten hem nästa söndag kostade 285 kr. Var är felet här?

Flyget var 30 minuter sent, vilket var litet irriterande eftersom jag hade tänkt hinna med sista pendeltåget till Sollentuna och bussen till Märsta gick 00.13. Flyget skulle komma in 23.45. Litet tajt där. Märkligt förresten att pendeltåg till Märsta och sedan buss till Arlanda inte dyker upp som alternativ om man söker efter resor på SLs hemsida, medan flygbussarna gör det. Jag anar mutade ugglor i mossen.

När jag kom på flyget satt det en man vid fönstret på min rad, och en kvinna vid gången och jag skulle in i mitten. Jag stod en rad bort och väntade på att få komma fram när kvinnan skämtade med mannen: "Jag ställer min väska på platsen här i mitten, så kan ingen komma hit och sätta sig, höhö." Jag tog ett steg framåt och svarade: "Det är tyvärr försent nu, det skulle ni ha tänkt på tidigare.", och satte mig med ett leende, varpå kvinnan kände sig hemsk plötsligt och bad om ursäkt och förklarade att jag var så välkommen att sitta där så. Heh. Sedan var jag med om en bisarr sekvens där mannen pratade franska och sedan engelska med en svensk flygvärdinna. Både hon och han hade ganska uppenbar svensk brytning, och jag satt fascinerad och undrade hur lång tid det skulle ta innan de växlade till svenska, men det var det ingen som gjorde.

Vi landade 00.10, men jag satt nästan längst fram, och när plygplansdörrarna öppnades oväntat snabbt, sprang jag som en dåre genom den tomma terminalen och ut. Bussen kom precis in, och jag sprintade sista biten och hann med.

Litet stress

Phew! Det stressade till litet så här i slutet av veckan. Det hjälper inte heller att jag promenerar drygt två timmar av min lediga tid för att ta mig till jobbet.

Idag åker jag till Sverige på en dryg vecka. Det ska bli väldigt skönt att komma hem till alla sina saker och R. Det finns litet repetitioner inplanerade, men annars har jag alla kvällar och helger fria. Förutom att jag ska försöka förnya mitt pass eftersom det gamla håller på att gå sönder. Vi får se om det går att fixa på en vecka.

Dagens Shuffle

Portishead - "Mysterons".

Triphop från Bristol. Första spåret från debuten "Dummy". Portishead är ett band som jag aldirg riktigt fastnat för. Jag tycker om de flesta låtar i sig, men tycker att det blir litet enahanda att lyssna på en hel skiva.

Deras tredje skiva ska, enligt rykten, slutligen komma ut i år eller nästa år efter nästan 10 års väntan.

Strejk!

Nu är det strejk. Åh, vad härligt. Det tar mig 1 timme och 5 minuter att gå till jobbet.

Om jag hade de ansvariga här just nu, så vet jag inte riktigt vad jag skulle göra, men det skulle inte vara vackert. Det skulle kunna involvera sniglar. Och ögon.

Det blåser upp till storm

Himlen är grå och det viner i fönstren. Hoppas det inte regnar för mycket. Iallafall inte förrän inatt.

Det är dags att prova ytterligare en väg hem från stan: tunnelbana till Pont de Sevres följt av en promenad. Sen får vi se om bussarna fortfarande går imorgon eller om de strejkar.

Dagens Shuffle

Rita Coolidge - "All Time High".

Filmmusik igen, Bond den här gången. Mina största minnen av dem är när jag brukade spela rollspel hemma hos en kompis, och dåliga instrumentalversioner av alla Bond-låtar gick runt i bakgrunden. Jag kan fortfarande minnas exakt hur det luktade i huset, hur jag gick hem i mörkret, och hur det alltid var Zorro på TV när man kom hem. Den bra gamla serien, ni minns.

Litet nere

Jag känner mig litet nere idag. Därför sitter jag oc lyssnar på Bachs Die Kunst Der Fuge med Jordi Savall. Inte dumt. Bach är utan tvivel den största kompositören som funnits.

Jag kommer ihåg i boken "2001", tror jag det är, hur huvudpersonen sitter själv i ett rymdskepp under väldigt lång tid, och går igenom en massa musik, för att till sist bara kunna lyssna på Bachs instrumentalmusik. Jag tror jag skulle göra samma sak.

En till tråkig helg

Fredag slutade i och för sig bra. Jag gick förbi affären och köpte:

• Baguette
• En fin Brie
• En ananas
• Choklad med chili
• och vin, för under 3 Euro, men ändå.

Jag kom på när jag kommit hem att det inte var så lätt att skära upp en ananas med den lilla kniven jag har, så jag lade den på is till senare. Jag erkände också för mig själv att jag är allergisk mot druvor i vissa vin, något som suttit lång åt med tanke på att jag alltid blir täppt i näsan och börjar nysa när jag dricker vin. Och det att jag är allergisk mot i princip allt. Men en helt ok middag iallafall.

På lördagen hade jag planerat in ett IKEA-besök, mest för en kasse att ha när jag tvättar kläder, men också för att köpa ett täcke och litet andra oväsentligheter. Jag tog spårvagnen till närmsta RER-tågstation, varpå det visar sig att stationen är stängd för dagen. Bara sådär. Men det ska gå en ersättningsbuss. Jag och en mängd andra människor stod sedan och väntade på en ersättningsbuss i en halvtimme, men det kom ingen, så jag gav upp och tog en promenad istället och åkte sen hem.

Istället gick jag iväg till en Supermaket inte alltför långt bort och köpte en ny kniv och ett paraply. Jag åt så mycket ananas jag kunde innan munnen var helt förstörd. Jag äter inte så mycket ananas, så jag visste inte att det var så obehagligt att äta för mycket. Undrar vad det är?

Söndagen gick jag på promenad i skogen. Det är verkligen vackert, även om jag önskade att jag hade kunnat gå litet tidigare när det fanns mer löv kvar.

Jaha, det var min tråkiga helg.

Dagens Shuffle

Nikos Xylouris - "Bikan Stin Polis Oi Ochtri".

Nikos Xylouris igen. Den här sången kommer från samarbetet med kompositören Markopoulos, som Xylouris hade under många år.

Det är en sång som jag har med mig från min tidigaste barndom, något som jag upptäckte först när jag hörde sångerna mycket senare. Jag mindes helt plötsligt en regnig dag när jag var ute och hoppade i vattenpölar och allting luktade sommarregn.

Dilemma

Imorse åkte bussen iväg när jag var 40 meter ifrån den, så jag fick vänta ett tag på nästa. När jag står där kommer en kvinna fram och börjar prata med mig. Jag lyssnar litet, och kör sedan mitt vanliga: "Pardon, je ne parlez pas Francaise.", varpå hon byter till engelska och säger: "An Euro, please. For food.". Shit. Hon såg verkligen inte alls ut som en uteliggare eller så. Jag gav henne litet pengar, och ett tag senare så kommer hon förbi igen och hälsar. Sedan försvinner hon.

Dilemmat är: Ska man ge pengar till "tiggare"? Hjälper man eller stjälper?

När jag kom hem igår så stank min lägenhet, men det var inte soporna. Det var en ost jag köpte i onsdags. Den stank genom en kylskåpsdörr och sin oöppnade förpackning. Precis som den gjorde sist jag köpte den för ett par år sedan. Det är vackert när människor lär sig av sina misstag.

Dagens Shuffle

Angelo Badalamenti - "The Nightingale".

För er som inte känner igen namnet Angelo Badalamenti, så är det kompositören till Twin Peaks soundtrack, från vilket låten kommer. Jag älskar Twin Peaks och David Lynch i allmänhet, även om jag inte har sett många av hans filmer, och musiken är en väldigt stor del av upplevelsen.

Min muntra omgivning

På fotot nedanför kan ni se utsikten från mitt fikarum.





Vissa skulle säkert kalla det en rätt hemsk utsikt, men jag älskar den. De otroligt fula betonghusen, som faktiskt är byggda på 20-talet (eller möjligtvis 30-talet), var de första helbetonghusen i Frankrike, och det är så dålig kvalitet på betongen att man har satt upp skyddsnät utanför ingångarna. Det som gör allting så underbart är den rostiga gamla hangaren ni ser i förgrunden. Den är ihopkländ mellan två nyare byggnader och rivs inte eftersom man aldrig skulle få bygga upp något nytt så nära igen på grund av bransäkerhetsbestämmelser. Den är otroligt häftig. Det sitter lampor som man sticker in i huset utifrån i de fyra hörnen. Bara en sån sak. Tyvärr används den inte längre till experiment utan till förvaring.

För att muntra upp litet grann kommer så en bild på damen med kanelstången i munnen. Det blev lite likt en rättegångsteckning, men den är rätt så verklighetstrogen.

Oops

Det verkar som om jag inte tillåtit icke-användare av blogger att kommentera förut. Nu går det bra.

Bara i Frankrike, gott folk

Idag var det en riktigt hyfsad rotsaksgratäng till lunch, men dagen var redan gjord då jag såg en av matkassörskorna som satt där, uttråkad och gravallvarlig, med kohlmålade ögonhålor. Hela ögonlocken, övre och undre. Skitcoolt.

Dagens shuffle

R.E.M. - "Talk About The Passion".

Från "Murmur", en av deras tidiga skivor. Det här är faktiskt ytterligare en sång som jag inte har så mycket att säga om direkt. Jag är inte så jätteförtjust i "Murmur", så jag har inte lyssnat så mycket på den.

Buss igen!

Ok, jag vet att jag tjatar litet här, men det verkar vara nån slags kollektiv fysiologisk kollaps bland folket jag åker buss med på morgonen. Jag har skrivit om det förut, och det hände idag igen. Jag försökte hämta ut min post igen, utan att lyckas eftersom vaktmästaren inte var där idag heller, och kom därför sent. Jag står tillsammans med ett antal personer och väntar på bussen, som kommer. Vi väntar i bussen i 5-6 minuter. Bussen börjar åka, och genast plingar folk. 4 skolungdomar och 5 vuxna går av efter kanske 300 meter. Va?! I och för sig så finns samma fenomen i Stockholm, där set också är litet suspekt att gå, om man kan åka med SL, även om det skulle ta en kvart extra och tre-fyra byten.

Två dagar i rad har jag åkt med en kvinna som har vad som ser som en lång kvist kanel i mungipan. Som en tunn, förvriden cigarr. Rätt skumt.

Huvudvärk

Jag sitter som bäst och försöker lista ut symmetrier och minsta enheter i den lilla kristallstrukturen på bilden. Jag har också upptäckt att min skrivbordsstol är litet trasig, och sakta, sakta sjunker ihop under dagens lopp tills man siter nere vid golvet. Men det går så jäkla sakta att man inte märker nåt förrän man sitter där.

Dagens shuffle

Nikos Xylouris - "As Steel And Iron Weighs".

Nikos Xylouris var en kretensisk sångare som började som en liten okänd artist som sjöng gamla kretensiska folksånger på små klubbar, men som så småningom slog igenom stort (i Grekland), för att tyvärr dö alldeles för tidigt.

Sången är en folksång från hans tidiga period på Kreta, och antagligen min favoritvariant av sången, som är ganska populär. Ett otroligt rytmiskt spel på lauton (lutliknande instrument) ger ett enormt driv, och sången är superb. De är dock svårt att misslyckas med en sån bra låt.

Dagens Shuffle

Innan jag hittar ett bättre sätt att arkivera Dagens Shuffle, så klistrar jag in dem i efterhand i en av posterna. Jag är inte så förtjust i många av Bloggers egenskaper, men orkar inte heller sätta upp en egen sida just nu. Kanske senare.

Ingen post

Det blev ingen post idag, vaktmästaren var inte där idag av någon anledning. Jag lyckades också precis missa bussen, och fick sitta i tio minuter och vänta igen. Jag klev på samtidigt som en kille i 20-års åldern som också väntade först på bussen i ett par minuter, sedan tio minuter i bussen för att sedan gå av på nästa hållplats. Jag fattar fortfarande inget.

Igår så var jag också på körövning igen och tog en ny väg hem, med "spårvagn", som är ett tåg. Jag hade kollat upp en station som såg väldigt bra ut på kartan, men det visade sig vara fel. Det fans två utgångar från stationen åt mitt håll, ochenligt en karta gick det en trappa upp till Bellevue strax bredvid en av dem, så jag gick ditåt, men set fanns ingen trappa och efter ett tag vände jag eftersom jag gick bort från dit jag skulle. Då provade jag den andra uppgången och nu hamnade jag på ett jättestort privat område med avspärrade privata vägar. Precis som en labyrint faktiskt.

Jag hann även fundera på det gamla tipset på hur man hittar ut ur en labyrint: Följ en av väggarna. Det stämmer ju inte! Det är ett bra tips, och stämmer nog oftast, men inte alltid. Jag presenterar därför en ny metod: Följ en av väggarna, men markera med något där du startat och om du kommer tillbaka dit, byt vägg och markera igen. Idiotsäkert.

Hur som helst lyckades jag till slut ta mig upp och ut, men det blir nog den andra stationen i närheten nästa gång, även om den ligger litet längre bort.

Vad folk äter

Idag till lunch åt jag en ganska oinspirerad spenatgratäng helt utan salt. Jag är i princip vegetarian, även om jag äter fisk ibland. För köttätare vankades det däremot något riktigt smaskigt: Andouillette. Mmm. Läs beskrivningen. Exakt så luktar det. Alla runt omkring mig smaskade på såna, och det gjorde att min spenatgratäng smakade litet sämre. Jag klarar bara inte av inälvsdoft.

Det påminner litet grann om kokoretsi, en grekisk specialitet som är ungefär lika smaskig. Länken är också ganska intressant läsning, "Due to mad cow disease in the late 90's, banning the consumption of the animals' offal was considered. However, due to importance of kokoretsi in Greek tradition, the idea was abandoned."

Dagens Shuffle

The Decemberists - "Clementine".

Från deras debut "Cataways and Cutouts".

The Decemberists är ett av mina favoritband, och speciellt de två senaste albumen, "Picaresque" och "The Crane Wife" är otroligt bra.

Jag har inga direkta saker att säga om den här låten faktiskt, men så kan det gå när man verkligen shufflar!

Post och lathet

Idag var jag och träffade min bankkontakt som äntligen var tillbaka efter diverse helger och semestrar. För att sammanfatta besöket kan man väl bara säga att det är litet svårt att förklara komplexa banksaker för en person som inte pratar franska, om man själv bara pratar franska. Jajamen. Jag försökte med allt: engelska, tyska, svenska och grekiska, men det var bara franska, och några få engelska ord. Så vi sket i alla viktiga finstilta saker och gick direkt på namnteckningen. Det visade sig också att de redan skickat saker till mig med post, så jag måste gå til vaktmästaren som har posten och hämta den. Den kan ha legat där i två veckor snart och väntat. Hoppas de inte slängt den.

Sedan åkte jag till jobbet med min vanliga buss, men lyckades inte riktigt pricka in tiden, utan fick sitta och vänta i bussen i 7-8 minuter innan den åkte. Vid första busshållplatsen, kanske 200 meter bort, går alla utom två personer av. Va? Är det fel buss? Redan slutstation? Att vänta 10 minuter för att åka en sträcka som tar 2 minuter att gå är kanske ok om man är en 80-årig gumma med Dramaten-väskan full, särskilt som det är rätt rejäla uppförsbackar, men alla andra? Herregud människor!

Det är grabben med choklad i

Tom Waits är antagligen min favoritartist. Jag förstår att det kan vara litet svårt att ta till sig direkt, speciellt hans röst. Men titta på det här klippet:

Tom Waits - "Chocolate Jesus" (live).

Perfektion. Det här är ett geni i arbete.

Dagens Shuffle

The Arcade Fire - "Rebellion(Lies)".

Från deras genomslagsskiva "Funeral", som är en väldigt välkänd skiva i indiesammanhang.

Det finns två saker i låten jag uppskattar extra mycket:

1. Första gången vi har ackordbytet i "Everytime you close your eyes"-sektionen. Efter så lång tid med samma ackord byts det plötsligt ut! Snyggt!

2. Fiol/röst-slingan som börjar direkt efter. Förutom att den är vacker, så blir det väldigt snyggt med dubbleringen där.

Helg

Tja, torsdag kväll dog mitt fina gratis bredband och skulle inte dyka upp igen. Labbet var stängt till måndag, så jag satt hemma och läste på om fasdiagram och jobbade litet grann på ett sidoprojekt. Jag gick på promenader och lagade mat och målade en impressionistisk rosbukett till Rebecka:


Ros heter triandafyllo på grekiska, vilket man kan översätta med trettiobladare. Jag har alltid tänkt att rosor har bara några stycken blad, men när jag stod och plockade sönder rosor till ett par kompisars bröllop i somras gjorde jag ett litet empiriskt test, och visst har rosor ungefär trettio blad per blomma. Intressanta fakta.

Jag lyssnade också på musik, och upptäckte att Max Richter gjorde mig lessen i ögat, medan Incredible String Band muntrade upp.




På lördag skulle jag ha flanerat i Paris, men de hade stängt min station så jag kunde inte åka. Jag försökte med en annan station längre bort men, surprise (eller varför inte surpris, det gamla hederliga svenska ordet?), gick vilse och kom tillbaka hem som genom ett under. Så det blev också tråkigt. Jag köpte dock på mig en biljett när stationen öppnade på kvällen så att jag skulle kunna komma in till staden på söndagen.

Då var det nämligen högmässa inklusive dop i svenska kyrkan. Jag träffade en före detta labstudent jag undervisat i Uppsala. Liten värld. Sedan åkte jag och köpte en bok och vandrade längs Rue de Rivoli en bra bit. Helt fullt med turister. Jag åkte hem och hade skotsk musikafton med Incredible String Band, Belle & Sebastian och Boards of Canada.

Idag kom jag tidgt till jobbet, för att upptäcka att nätet var nere, helt nere, och skulle inte komma upp igen på obestämbar tid. Skoj. Jag slog dock ny rekordtid med 35 minuter dörr till dörr.

Istället för att jobba åkte jag och Gilles upp på högsta våningen i det största huset här, och tittade på utsikten över Paris, som är magnifik härifrån. Verkligen sevärt, om man råkar jobba här.

Litet bilder

Idag har jag varit ute med min nya kameramobil, jag hade en Nokia från 2001 tidigare, och tagit litet kort på utvalda ställen och vyer i Meudon där jag bor. Det här är en rolig port som verkar leda till något som ser ut som ruiner. Jag vet inte riktigt.



Det här är vägen som leder till observatorieparken. Och mina fingrar eftersom jag är en sopa på att fotgrafera.


Det här är en fin platanallé (jag gillar plataner). De har just börjat fälla bladen som ligger i högar under träden.


Här är det gamla observatoriet:



Och här en vy över parken nedanför:


En vy över ett gammalt sanatorium, med kloster och kyrka. Byn nedtill är Meudon, och någonstans längst ner där går bussen till jobbet. Det är rätt stor stigning upp till mitt hus, kanske 50 meter eller så.


En vy över Paris, diset och min dåliga kamera gör att man knappt kan urskilja Eiffeltornet som en skugga i mitten, trots att man ser hela Paris, inklusive Montmarte tydligt när man står där.


Och nu har Tom Waits med "Little Drop Of Poison" dykt upp i mina hörlurar. Perfekt.

Förtydligande

Jag drog till med ett litet skämteliskämt om olivolja nedan, och för den oinvigde måste nog förtydligas att jag som halvgrek naturligtvis föredrar grekisk olja, och kan känna skillnad på italiensk och grekisk olivolja. Jajamän. Därförkan jag också med besvikelse konstatera att de säljer italiensk olivolja under grekisk flagg här. Mycket illa.

Litet meck

Ok, jag kommer att leka runt litet med layouten tills jag hittar nåt bra de närmsta dagarna. Stå ut!

Thank you for waiting for your money

Inte så mycket som hänt idag. Det dök upp några väntade oväntade problem i mitt projekt. Såna där oväntade problem som man vet kommer att dyka upp om man har varit med ett tag.

Jag har fortfarande litet skoskav efter dagen när det regnade så mycket och jag gick en mil. Skorna svällde upp litet extra och tillsammans med extra friktion från fukten samt mycket gång i branta backar så gav det finfina skavsår. Det är inget egentligt problem, förutom om jag måste springa, och se det var vad jag behövde göra för att hinna med bussen hem. Bussen luktade kiss, precis som alla bussar jag åkt med. Jag hoppas att det är för att snälla busschaufförer låter hemlösa människor sova i bussarna på nätterna, så att det iallafall finns någonting fint med kisslukten. Åtminstone var det det jag satt och tänkte på idag.

Sedan tog jag ut litet pengar i en automat med kassa översättningar. Allting avslutades med ett: Thank you for waiting for your money. Det fick mig att skratta högt, och jag verkade antagligen vara en otroligt störd människa som står och kacklar när han tar ut pengar:"Mina!! Moahaha, bara mina!"

Handlade på motsatsen till mitt vanliga supermarket; det här hade bara dyra varor och ekologiska grönsaker. Håhåjaja. Jag hittade en grekisk och en italiensk olivolja, och valde den italienska..NOT! Haha! Alla vinägerchips (som är ett av de stora plussen med Frankrike) var slut tyvärr.

Till sist var till min glädje mitt gratis trådlösa nät tillbaka igen, så jag kunde skriva det här inlägget.

Kör så det ryker

Igår var jag in till stan för ett första rep med Svenska kyrkan i Paris kör. När jag kom till kyrkan var allt mörkt utom en liten alkov där snälle herr Jesus hälsade mig välkommen (se bild).


Det stora evangemanget är såklart lucia. Ungefär 10 luciatåg skall klaras av under en dryg vecka, fast man behöver inte vara med på alla.

På hemresan missade jag det tåg jag tänkt ta och fick spendera en rolig halvtimme på en kall perrong. Jag är också rätt säker på att jag tjuvåkte en stor bit av vägen. Av någon anledning så står det att man får använda biljetten på "RER inom Paris". Och då ska man fatta att Paris bara är Zon 1. Det står inte förtydligat någonstans, förrän jag såg det på tåget, och då var det för sent. Det gick bra iallafall.

Sommar!

Idag är det soligt och varmt här. Jag sitter med öppet fönster och någon klipper gräset här utanför. Det doftar av nyklippt gräs. Det skulle kunna vara sommar.

Rocka blött!

Gud vilken dag. När jag vaknade regnade det, så jag sköt upp min avfärd ett tag, men till sist var vaktmästaren på väg att stänga och jag behövde fråga ett par saker som: Var finns min post? Hur tvättar man kläder här? Var slänger man sopor? Varför är det så jävla kallt på rummet? Så jag gick ut till honom, och han kunde inte ett ord engelska, jag kunde inte några nyckelord på franska (sopor?). En favorit i repris kom också när jag paniksvarade på grekiska, som är min default-konstigspråkinställning. Jaha.

Sedan iväg mot bussen, men ajajaj så fel det blev. Och blött. När jag till sist hittade tillbaks till bussgatan var jag så blöt, och redan halvvägs till kontoret, så jag gick resten av vägen också. Vi försökte fixa ett passerkort, och efter 10 försök fick jag till sist ett fint rött kort som jag stolt stoltserade med tillbaka på kontoret. Röda kort är dock för folk från farliga länder såsom Kina och före detta Sovjet. Killen hade inte förstått att Sverige var med i EU. Tillbaka dit igen och ytterligare tio försök innan jag äntligen hade ett gult kort. Nu var det bara att ringa till banken och ordna med ett möte, men banken var stängd utan några direkta anledningar.

Jag tog reda på att den äckliga fisken jag åt var Rocka. Hmmm. Det låter helt rätt. Platt, brosk och äckligt kött (precis som haj är köttet fullt av ammoniak och måste tillredas rätt).

Slutiligen bestämde jag mig för att gå till en Metro och köpa biljetter som jag skulle kunna använda när jag åker runt, men jag gick vilse igen. Jag brukar inte gå vilse, så det är litet mystiskt att jag lyckats så många gånger på ett par dagar nu. Tydligen fungerade inte biljetterna på tåget ut hit heller, så jag måste hitta en ny transportlösning nu. Nåja de fungerar till jobbet iallafall.

Back to work.

The curious incident of the tall-smelling diskmedel

Nu håller jag som bäst på att koka en ypperligt vacker kronärtskocka till middag, och hade nyss en väldigt otrevlig upplevelse. Jag har ett glas med vatten stående här på bordet och dricker då och då av kranvattnet, som håller en utmärkt standard. Hur som helst så tömde jag nyss ur det sista ur glaset och fick en obehaglig överaskning då det smakade otroligt illa! Helt plötsligt! Lite deduktiv logik gav dock vid handen att jag alldeles nyss hade diskat bara centimetrar ifrån glaset, och att antagligen litet grann av mitt klarblå ultrhygieniska ultraavfettande otroligt tallbarrsdoftande diskmedel (se bild) måste ha kommit i glaset.


Varje gång jag diskar någonting luktar det som om jag stod och försökte snorta pinjetallar. Väldigt märkligt. Det intressanta är att jag stod och valde mellan just en tallbarrsdoftande flaska och den här, och bestämde mig för den klarblå ultrhygieniska ultraavfettande flaskan med diskmedel (se bild), för att jag inte ville ha någon tallbarrsdoft. Tji fick jag.

Nu är kronärtskockan klar. Mumma!

Buljong

Idag har jag varit och handlat buljong. De har många fler olika buljonger här. Vitlök och lök till exempel. Olivolja och örter. Jag valde en olivolje- och grönsaksbuljong. Brödet var dock slut och bageriet stängt. Jaja. Jag har också beslutat att jag nog inte kan ha mina ståljalusier uppe, eftersom mina fönster är enkelglasade och inte isolerade. Det drar så pass mycket från dem att det fladdrar i gardinerna.

Suck

Okej, jag inhandlade en konservöppnare för fem Euro. När jag lagade mat så använde jag några träbestick för att inte repa sönder teflonkastrullerna mer än de redan var, men se det skulle jag inte ha gjort. De var tydligen inte värmetåliga. Nu är de böjda. Skoj. Jag ska ta kort på min 8-kantiga blanksvarta servis med tillhörande vita plastbestick när jag har litet mer tid senare. Det är rätt kallt här också.

Riktigt fint

Nu har jag varit ute och tittat litet på omgivningarna. Det är riktigt fint här. Går man bort en bit åt något håll har man en utsökt utsikt över hela Paris. Det finns också gott om skogar och parker.

Jag hittade också en genväg till affären som besparar mig ungefär 500 meter enkel väg. Jag blev så upphetsad att jag glömde köpa en konservöppnare. Men det är ju inte så långt tillbaks.

Intressant fakta: Det absolut dyraste inköpet idag var en diskborste som kostade 2.60 Euro. Och det var den billigaste som fanns. Pfft. Silly French people.

Frankrike och fisk

Då var jag i Frankrike. Upp 03.30 och medelst diverse bussar till Arlanda. Väl där var jag så smart att jag använde självincheckningen istället för att stå i köerna till de vanliga check-in ställerna. Jag fick ut mina saker och skulle bara lämna in mitt bagage, men var då? Efter litet letande frågade jag en person som hänvisade mig till längre in i hallen, "Det är en liten kö där." Jodå. Det var det. Kön var 10 meter rakt fram, 5 meter till höger runt en liten pelare och sedan 25 meter till vänster fram till bänken. Mumma. Hela tiden som jag stod där kom det folk som försökte komma till "rätt kö" och argt trängde sig igenom vår lilla kö av idioter, för att sedan följa kön mot dess slut framifrån när de upptäckte hur lång den var.

Folk trängde sig, oh vad folk trängde sig. Jag lade speciellt märke till en kille som bara råkade hamna precis bakom mig. När jag nästan var framme öppnade de 3 till ställen, varpå ett gäng pensionärer som just då var på väg tillbaka till slutet på kön tog sin chans och hetsade fram till disken. Naturligtvis slutade min kö att röra sig, eftersom något gick sönder, och jag fick byta, tillsammans med en familj som stod längst fram då. De fick förtur och hamnade framför killen som hade trängt sig in bakom mig, varpå han fick spel för att de trängde sig före i kön. Det var ju inte hans fel att incheckningen hade gått sönder där, varför skulle han börja lida?

Sedan gick jag till fel säkerhetskontroll, först genom hela terminalen fylld med folk och sedan genom hela terminalen efter säkerhetskontrollen för att komma till min gate. När jag kom dit ändrades gaten dock till en ny gate på andra sidan terminalen, så jag fick gå tillbaka igen.

Väl på Charles de Gaulle fick vi stå och vänta i över en halvtimme på baggaget, och sedan blev det bil genom Paris. Jag som kartläsare. Vägbeskrivningen fungerade inte för fem öre, men som genom ett mirakel åkte vi fel på exakt rätt sätt och kom fram till min lägenhet, så jag kunde dumpa av saker. Sedan irrade vi runt i en timme på väg till jobbet istället.

Lunch. Fisk. Jag är fortfarande litet äcklad och rättutsagt skrämd av fisken. Det såg ut som vanlig fisk, men det gick inte att skära igenom den. Skälet visade sig vara att den hade någon slags pansar precis under skinnet (se bild nedan) bestående av någon slags broskbitar. Ungefär 10% av fisken var kött, och det var trådigt och äckligt. Det är sån här mat jag drömmer mardrömmar om, på riktigt.


Dagen avslutades med att jag tog en liten milslång promenad hem, efter att ha gått fel på ett ställe. Det är väldigt fint här. Till sist gick jag och handlade på en av de där värdelösa franska supermarketar, där man får packa allting ismå, små tunna plastpåsar. Crap. Sedan sov jag tolv timmar. Idag ska jag utforska mitt närområde och skogen.

Au revoir.

MSN

Jag sitter och försöker chatta med min sambo i MSN. Ja, det går ju bra. Då och då så loggas jag ut utan någon särskild anledning alls, och ibland slutar jag få ljud vid meddelanden. Skitbra. Den äter också upp säkert 80-90 procent av mina systemresurser. Vilket otroligt skitprogram.

Annars har jag gjort en packningslista, och ska väl packa min väska senare ikväll. 04.34 går bussen imorgon, och det känns litet märkligt att jag kommer att sitta i mitt lilla rum imorgon vid den här tiden. Eller på mitt nya kontor förstås. Jag undrar vad det kommer att vara som jag glömt?

Första Inlägget

Hej!

Här hade jag tänkt att dela med mig av mina tankar under mitt år i Paris. Jag vet inte än vem som kommer att läsa den, och inte heller om jag orkar hålla igång, men jag provar väl och ser.