Dagens Doh-ögonblick

Sitter och sjunger med till en sång: "Dogs on a pond. Dogs on a pond. Very pretty swimming around." Råkar kasta ett gammalt getöga på min iTunes-lista. Ser att "Ducks on a Pond" spelas. Tänker: "Jäkla idioter som lägger in fel sångnamn i listan man hämtar iTunesinformation från (för sånt händer faktiskt). Tänker litet längre. Gör en snabb sannolikhetskalkyl. Doh!

I övrigt är jag helt slut efter ett långt seminarium. Det går bra att lyssna på fysikfranska ett ganska bra tag, jag förstår bra med litet ansträngning. Efter ett tag orkar man inte koncentrera sig så bra dock. Jag var sist, och skulle prata om något som ingen annan kunde, och folk var redan rejält trötta. Jag inledde med "Sorry for inflicting this talk on you this late at day..." följt av andra små lustigheter och lyckades nästan vrida axeln ur led i mina försök att dunka mig själv på ryggen för att jag var så bra att lyfta stämningen, när jag upptäckte att ingen hade förstått några av mina roliga skämt. Det blev rätt tråkigt efter det. Nu har jag en rejäl huvudvärk, men ska försöka fixa några små saker innan jag går hem för helgen.

Lite segt här

Igår hade jag tänkt premiärblogga hemifrån, sedan den första helgen då jag hade ett olåst trådlöst nätverk i närheten. Jag fick nämligen mitt adsl-modem igår, och allt skulle bara vara att sätta i sladden. Jovisst, tänkte jag. Så ör det ju... Och det var det inte heller. Det verkar vara något tjafs med min telefonlinje. Så nu blir det till att tjafsa litet mer med leverantören. Tröööök!

På väg till jobbet passerar bussen en rondell där man har julpyntat litet grann. Några vita (?) granar, en släde med paket, en tomte, och så ett par vita tygstycken som ska föreställa snö. Det är otroliggt taffligt och charmigt, som om lekisbarn skulle ha gjort det. Om ni är riktigt snälla kanske jag ritar en bild av det litet senare. Om en timme bär det av till en annan förort här för projektmöte, med presentationer och allt. Det ska bli litet kul. Vi kanske äntligen kan bestämma litet mer exakt vad vi ska göra.

Dagens morgonhöjdpunkt

Att nyss ha hämtat en kopp kaffe och att gå mellan husen med min rykande kopp.

Stora saker på gång

Jag har fått ett erbjudande. Ett sånt där erbjudande man inte kan säga nej till. Det kommer att bli så jäkla bra. Massor med nya kontakter och ett intressant jobb där jag får användning för bitar av det jag annars gör på fritiden. Det tråkiga är att lönen är litet rutten. Men jag börjar om två veckor. Jag kanske inte borde gå ut med det redan nu, men jag gör det ändå:

Jag ska bli försångare i "Staffan var en stalledräng"! Jag skulle säga att det är samma sak som att vara Staffan. Fatta vad koolt. Staffan. Ingen man muckar med liksom. Man har ett posse med olikfärgade fålar, Röd1, Röd2, tvillingarna Vit och Apelgrå, man kan skicka på folk om de bråkar. Man kan få ölet ut vid källarknut. Hur häftigt som helst.

Men som sagt, lönen blir väl max en pepparkaka per tillfälle.

Stackars, stackars mig

Igår skulle jag ha tvättat i en tvättomat, men den ligger en bit bort, och jag var litet trött och hungrig när jag kom hem. Så jag bestämde mig för att handtvätta istället. Det tog tid, men gick väl ok, tills jag skulle vrida ur kläderna extra snärtigt och vred sönder huden på mitt finger istället. Nu har jag ett stort skavsår på insidan av vänster pekfinger som värker litet konstant. Verkligen synd om mig. Jag tänkte litet grann på min farmor, som handtvättade till en rätt stor familj under många, många år, och undrade litet över hur mycket tvättmaksinen underlättade för alla hemmafruar på 40-50talen. Säkert en hel del.

Ibland vill jag skaffa en mustasch, men så vågar jag inte.

Lite tjafs

Det blev lite litet tid att blogga i helgen. Vi hade besök av kompisar med barn. Jag försökte ta en sån där jätteskojsig mobilvideo av hur barnet får smaka citron för första gången, men hon bara åt upp den och ville ha mer. Annars så är det kul att se någon äta med hela kroppen. Bara trycka in så mycket mat man kan och låta det som inte får plats i munnen glida ner för bröstet till golvet. Jag är litet avundsjuk. Det kanske är dags för ett gästabud?

Igår åkte jag tillbaka till Paris också. Planet kom hem 30 minuteer tidigare, eftersom vi hade rejäl medvind. Tyvärr innebar medvinden också att vi hade turbulens hela vägen. Det blir litet jobbigt i längden. Strejken är dock över för tillfället, så det går att ta sig till ställen igen. Nu är det soluppgång över Paris utanför mitt fönster. Riktigt snyggt.

Årets första

Idag:

Årets första snö. Och möjligen enda snön innan jag åker hem till Dalarna på jul.

Årets första julmust. Jag älskar julmust. Jag skulle kunna dricka ett par flaskor om dagen.

Bara nya kassörskor i affären. Trots att jag inte varit borta i en månad ens. En väldig omsättning helt plötsligt.

Whoho!!

Det märks att det var ett tag sedan man festade, när man blir litet snurrig efter ett glas öl. Jag hoppades, hoppades, hoppades att det åtminstone skulle vara riktigt starkt, som det jag hade tänkt köpa, men nej. Tur att jag inte fick tag i det starka, för då hade jag väl legat och kräkts på toaletten hela kvällen.

Jesus vad bittert

Jag sitter här och är litet bitter, precis som den öl jag hade tänkt köpa är. Men den var slut. Dessutom är det något fel på min uppkoppling till jobbet, så jag kan inte kopiera över filer just nu.

Som tur var åkte jag förbi Missionskyrkan på väg till systemet. De har en stor neonskylt utanpå kyrkan med små klämkäcka budskap på. T ex "Tack Jesus för våren!". Ja, alltså, på våren då. Idag hade de: "Jesus ger balans och trygghet i ditt liv.", med ett animerat "balans" som vickade litet grann innan det balanserade sig. Jag blir alltid lika glad över den där skylten. Om man bodde bredvid skulle man kunna göra ett sådant där roligt projekt där man fotograferar samma sak varje dag under ett par års tid. Det skulle bli superkul.

Varför fortsätter jag?

Varför, varför envisas jag med att läsa Linda Skugges krönikor i Expressen? Jag sitter och darrar av raseri och frustration efter varje gång. Jag tror inte att jag någonsin upplevt så mycket bitterhet och inkonsekvens och dumhet som man tvingas genomlida varje gång man läser en krönika. Och ändå fortsätter jag.

Jag undrar om Linda verkligen sitter och skriver krönikorna eller om säpo har hyrt in ett team som spionerar på mig och sedan sätter ihop det de vet kommer att göra mig argast och mest irriterad.

Nu går jag och köper pizza.

Dagens Shuffle

Boards of Canada - "Bocuma".

Boards of Canada förändrade min syn på musik för några år sedan. De spelar elektronisk musik som innehåller oväntat mycket känslor, framförallt nostalgi. "Bocuma" är en minutlång liten sak mellan två längre låtar på "Music Has Right To Children", som de slog igenom med. Att kalla skivan för munter är väl att ta i, men nästa skiva, "Geogaddi", var betydligt mörkare, med låtar där saker hela tiden rör sig under ytan. En av mina absoluta favoritskivor alla kategorier. Precis som Boards of Canada är en av mina favoritgrupper.

Tågproblem

Igår var det repetition i Uppsala, och den gick bra. Så konserterna blir nog trevliga.

På väg dit träffade jag en kompis på perrongen i Upplands Väsby. Han hade kommit in med pendeltåget en halvtimme tidigare, men det hade varit fyra minuter för sent. Eftersom det är så smart tidsschema på Upptåget, det går 2 minuter efter att anslutande pendeltåg kommer in, så hade han missat det och stått och väntat i en halvtimme. Han var måttligt glad. Så blev nästa tåg inställt.

Det är inte första gången det är strul med resor Uppsala-Stockholm. Under sommarn hade jag nåt slags problem ungefär varannan gång jag reste dit. Min favoritgång var den där jag verkligen behövde vara i Uppsala en viss tid, så jag cyklade till pendeltågsstationen en halvtimme tidigare för att vara riktigt säker. Jag klev på perrongen, och såg att det var elfel i Södertälje. De två nästkommande tågen var inställda, men inte det som skulle komma nu. Vilken tur! Ha! Tänk om jag inte hade åkt så tidigt!

Tiden gick. Tåget blev sent. Tåget försvann från listan över kommande tåg. Tårar rann nerför Andreas kind. Spärrvakten hade ingen aning om någonting så vi beställde en taxi och ställde oss sedan i regnet och väntade. Den kom snart och vi begav oss mot Upplands Väsby. Tyvärr missade taxichauffören avfarten i regnet, och efter ett försök att vända (på en motorväg) via en rastplats, blev det försent att åka till Upplands Väsby. Istället åkte vi vidare till Arlanda och kom dit exakt då Upptåget lämnade Upplands Väsby. Det tar inte så många minuter till Arlanda från Upplands Väsby. Och var tar man egentligen sig ner till Upptåget på Arlanda?

Det blev en härlig språngmarsch genom flygplatsen och sedan ner till spåret, efter att ha betalat 75kr/person i perrongsavgift. Vi kom ner en minut före tåget kom och hann till Uppsala.

Vi har fortfarande inte fått tillbaka pengar av taxibolaget.

Pepparkakor, de måste ätas

Idag kommer jag att ha gjort en god gärning och ätit upp en halv burk pepparkakor. Jag är så stolt över mig själv att jag ger mig en medalj (se bild nedan).



Dagens shuffle

Dark Tranquillity - "My Friend Of Misery".

Göteborgs Dark Tranquillity, som oftast spelar litet hårdare musik, gör en cover på Metallicas "My Friend Of Misery". Jag vet inte. Det känns inte direkt som om de gör något med covern. Arret är identiskt med originalet, det är bara lite mer Death-inspirerad "sång" : ).

Slö helg (precis som alltid)

Det blev inte så mycket gjort i helgen, precis som jag vill ha det. Lördagen spenderades mest till att sova och slöa, medan söndagen spenderades i Uppsala med repetitioner. Det börjar arta sig. Kanske det till och med inte blir katastrof på konserterna. På tisdag ska vi repa med instrumentalensembeln för första gången också, så vi får se hur det låter då... De ska vara väldigt bra dock, så nåt på konserterna blir väl bra iallafall.

Vi tog också kort att ha på hemsidan temporärt tlls vi kan ta konsertfoton senare. Det blev litet härliga Dressman-kort! Man kan nästan höra ett "Grattis Uppsala!" när man ser på några av dem.

Dagens blä:

Den plötsliga, häftiga förkylningen som slog till på Upptåget utan förvarning. Den håller i sig idag också, med riktig härliga minutlånga nysanfall.

Dagen sköj:

Föraren på Upptåget som hälsade oss välkommna med telefonsexröst: "Jag skulle vilja hälsa alla *flås* hjärtligt välkomna ombord... *flås, stön*... och jag hoppas ni får en *konstpaus* trevlig resa *flås*.

Uppsala

Då bär det av till Uppsala för litet sång och kompisbesök.

Dagens Shuffle

Jean-Michel Jarre - "Industrial Revolutions Part 3".

Jag hade ett tag då jag lyssnade mycket på Jean-Michel Jarre. Min favoritskiva var "Industrial Revolutions". För något år sedan köpte jag den som cd, och upptäckte att jag fortfarnade gillar den. Det är inte så vanligt att man fortfarande tycker om sin barndoms favoritmusik.

Det här med att resa

Jag reste hem till Sverige på en vecka i fredags. En taxi var beställd till klockan 18, fastän planet inte gick förrän 21, eftersom det är litet problem med trafiken i Paris just nu, och visst, det tog tid. Jag tror jag vi satt still lika mycket som vi rörde oss framåt. När vi kom fram så stod taxametern på 41 Euro. Jajamensan. Flybiljetten hem nästa söndag kostade 285 kr. Var är felet här?

Flyget var 30 minuter sent, vilket var litet irriterande eftersom jag hade tänkt hinna med sista pendeltåget till Sollentuna och bussen till Märsta gick 00.13. Flyget skulle komma in 23.45. Litet tajt där. Märkligt förresten att pendeltåg till Märsta och sedan buss till Arlanda inte dyker upp som alternativ om man söker efter resor på SLs hemsida, medan flygbussarna gör det. Jag anar mutade ugglor i mossen.

När jag kom på flyget satt det en man vid fönstret på min rad, och en kvinna vid gången och jag skulle in i mitten. Jag stod en rad bort och väntade på att få komma fram när kvinnan skämtade med mannen: "Jag ställer min väska på platsen här i mitten, så kan ingen komma hit och sätta sig, höhö." Jag tog ett steg framåt och svarade: "Det är tyvärr försent nu, det skulle ni ha tänkt på tidigare.", och satte mig med ett leende, varpå kvinnan kände sig hemsk plötsligt och bad om ursäkt och förklarade att jag var så välkommen att sitta där så. Heh. Sedan var jag med om en bisarr sekvens där mannen pratade franska och sedan engelska med en svensk flygvärdinna. Både hon och han hade ganska uppenbar svensk brytning, och jag satt fascinerad och undrade hur lång tid det skulle ta innan de växlade till svenska, men det var det ingen som gjorde.

Vi landade 00.10, men jag satt nästan längst fram, och när plygplansdörrarna öppnades oväntat snabbt, sprang jag som en dåre genom den tomma terminalen och ut. Bussen kom precis in, och jag sprintade sista biten och hann med.

Litet stress

Phew! Det stressade till litet så här i slutet av veckan. Det hjälper inte heller att jag promenerar drygt två timmar av min lediga tid för att ta mig till jobbet.

Idag åker jag till Sverige på en dryg vecka. Det ska bli väldigt skönt att komma hem till alla sina saker och R. Det finns litet repetitioner inplanerade, men annars har jag alla kvällar och helger fria. Förutom att jag ska försöka förnya mitt pass eftersom det gamla håller på att gå sönder. Vi får se om det går att fixa på en vecka.

Dagens Shuffle

Portishead - "Mysterons".

Triphop från Bristol. Första spåret från debuten "Dummy". Portishead är ett band som jag aldirg riktigt fastnat för. Jag tycker om de flesta låtar i sig, men tycker att det blir litet enahanda att lyssna på en hel skiva.

Deras tredje skiva ska, enligt rykten, slutligen komma ut i år eller nästa år efter nästan 10 års väntan.

Strejk!

Nu är det strejk. Åh, vad härligt. Det tar mig 1 timme och 5 minuter att gå till jobbet.

Om jag hade de ansvariga här just nu, så vet jag inte riktigt vad jag skulle göra, men det skulle inte vara vackert. Det skulle kunna involvera sniglar. Och ögon.

Det blåser upp till storm

Himlen är grå och det viner i fönstren. Hoppas det inte regnar för mycket. Iallafall inte förrän inatt.

Det är dags att prova ytterligare en väg hem från stan: tunnelbana till Pont de Sevres följt av en promenad. Sen får vi se om bussarna fortfarande går imorgon eller om de strejkar.

Dagens Shuffle

Rita Coolidge - "All Time High".

Filmmusik igen, Bond den här gången. Mina största minnen av dem är när jag brukade spela rollspel hemma hos en kompis, och dåliga instrumentalversioner av alla Bond-låtar gick runt i bakgrunden. Jag kan fortfarande minnas exakt hur det luktade i huset, hur jag gick hem i mörkret, och hur det alltid var Zorro på TV när man kom hem. Den bra gamla serien, ni minns.

Litet nere

Jag känner mig litet nere idag. Därför sitter jag oc lyssnar på Bachs Die Kunst Der Fuge med Jordi Savall. Inte dumt. Bach är utan tvivel den största kompositören som funnits.

Jag kommer ihåg i boken "2001", tror jag det är, hur huvudpersonen sitter själv i ett rymdskepp under väldigt lång tid, och går igenom en massa musik, för att till sist bara kunna lyssna på Bachs instrumentalmusik. Jag tror jag skulle göra samma sak.

En till tråkig helg

Fredag slutade i och för sig bra. Jag gick förbi affären och köpte:

• Baguette
• En fin Brie
• En ananas
• Choklad med chili
• och vin, för under 3 Euro, men ändå.

Jag kom på när jag kommit hem att det inte var så lätt att skära upp en ananas med den lilla kniven jag har, så jag lade den på is till senare. Jag erkände också för mig själv att jag är allergisk mot druvor i vissa vin, något som suttit lång åt med tanke på att jag alltid blir täppt i näsan och börjar nysa när jag dricker vin. Och det att jag är allergisk mot i princip allt. Men en helt ok middag iallafall.

På lördagen hade jag planerat in ett IKEA-besök, mest för en kasse att ha när jag tvättar kläder, men också för att köpa ett täcke och litet andra oväsentligheter. Jag tog spårvagnen till närmsta RER-tågstation, varpå det visar sig att stationen är stängd för dagen. Bara sådär. Men det ska gå en ersättningsbuss. Jag och en mängd andra människor stod sedan och väntade på en ersättningsbuss i en halvtimme, men det kom ingen, så jag gav upp och tog en promenad istället och åkte sen hem.

Istället gick jag iväg till en Supermaket inte alltför långt bort och köpte en ny kniv och ett paraply. Jag åt så mycket ananas jag kunde innan munnen var helt förstörd. Jag äter inte så mycket ananas, så jag visste inte att det var så obehagligt att äta för mycket. Undrar vad det är?

Söndagen gick jag på promenad i skogen. Det är verkligen vackert, även om jag önskade att jag hade kunnat gå litet tidigare när det fanns mer löv kvar.

Jaha, det var min tråkiga helg.

Dagens Shuffle

Nikos Xylouris - "Bikan Stin Polis Oi Ochtri".

Nikos Xylouris igen. Den här sången kommer från samarbetet med kompositören Markopoulos, som Xylouris hade under många år.

Det är en sång som jag har med mig från min tidigaste barndom, något som jag upptäckte först när jag hörde sångerna mycket senare. Jag mindes helt plötsligt en regnig dag när jag var ute och hoppade i vattenpölar och allting luktade sommarregn.

Dilemma

Imorse åkte bussen iväg när jag var 40 meter ifrån den, så jag fick vänta ett tag på nästa. När jag står där kommer en kvinna fram och börjar prata med mig. Jag lyssnar litet, och kör sedan mitt vanliga: "Pardon, je ne parlez pas Francaise.", varpå hon byter till engelska och säger: "An Euro, please. For food.". Shit. Hon såg verkligen inte alls ut som en uteliggare eller så. Jag gav henne litet pengar, och ett tag senare så kommer hon förbi igen och hälsar. Sedan försvinner hon.

Dilemmat är: Ska man ge pengar till "tiggare"? Hjälper man eller stjälper?

När jag kom hem igår så stank min lägenhet, men det var inte soporna. Det var en ost jag köpte i onsdags. Den stank genom en kylskåpsdörr och sin oöppnade förpackning. Precis som den gjorde sist jag köpte den för ett par år sedan. Det är vackert när människor lär sig av sina misstag.

Dagens Shuffle

Angelo Badalamenti - "The Nightingale".

För er som inte känner igen namnet Angelo Badalamenti, så är det kompositören till Twin Peaks soundtrack, från vilket låten kommer. Jag älskar Twin Peaks och David Lynch i allmänhet, även om jag inte har sett många av hans filmer, och musiken är en väldigt stor del av upplevelsen.

Min muntra omgivning

På fotot nedanför kan ni se utsikten från mitt fikarum.





Vissa skulle säkert kalla det en rätt hemsk utsikt, men jag älskar den. De otroligt fula betonghusen, som faktiskt är byggda på 20-talet (eller möjligtvis 30-talet), var de första helbetonghusen i Frankrike, och det är så dålig kvalitet på betongen att man har satt upp skyddsnät utanför ingångarna. Det som gör allting så underbart är den rostiga gamla hangaren ni ser i förgrunden. Den är ihopkländ mellan två nyare byggnader och rivs inte eftersom man aldrig skulle få bygga upp något nytt så nära igen på grund av bransäkerhetsbestämmelser. Den är otroligt häftig. Det sitter lampor som man sticker in i huset utifrån i de fyra hörnen. Bara en sån sak. Tyvärr används den inte längre till experiment utan till förvaring.

För att muntra upp litet grann kommer så en bild på damen med kanelstången i munnen. Det blev lite likt en rättegångsteckning, men den är rätt så verklighetstrogen.

Oops

Det verkar som om jag inte tillåtit icke-användare av blogger att kommentera förut. Nu går det bra.

Bara i Frankrike, gott folk

Idag var det en riktigt hyfsad rotsaksgratäng till lunch, men dagen var redan gjord då jag såg en av matkassörskorna som satt där, uttråkad och gravallvarlig, med kohlmålade ögonhålor. Hela ögonlocken, övre och undre. Skitcoolt.

Dagens shuffle

R.E.M. - "Talk About The Passion".

Från "Murmur", en av deras tidiga skivor. Det här är faktiskt ytterligare en sång som jag inte har så mycket att säga om direkt. Jag är inte så jätteförtjust i "Murmur", så jag har inte lyssnat så mycket på den.

Buss igen!

Ok, jag vet att jag tjatar litet här, men det verkar vara nån slags kollektiv fysiologisk kollaps bland folket jag åker buss med på morgonen. Jag har skrivit om det förut, och det hände idag igen. Jag försökte hämta ut min post igen, utan att lyckas eftersom vaktmästaren inte var där idag heller, och kom därför sent. Jag står tillsammans med ett antal personer och väntar på bussen, som kommer. Vi väntar i bussen i 5-6 minuter. Bussen börjar åka, och genast plingar folk. 4 skolungdomar och 5 vuxna går av efter kanske 300 meter. Va?! I och för sig så finns samma fenomen i Stockholm, där set också är litet suspekt att gå, om man kan åka med SL, även om det skulle ta en kvart extra och tre-fyra byten.

Två dagar i rad har jag åkt med en kvinna som har vad som ser som en lång kvist kanel i mungipan. Som en tunn, förvriden cigarr. Rätt skumt.

Huvudvärk

Jag sitter som bäst och försöker lista ut symmetrier och minsta enheter i den lilla kristallstrukturen på bilden. Jag har också upptäckt att min skrivbordsstol är litet trasig, och sakta, sakta sjunker ihop under dagens lopp tills man siter nere vid golvet. Men det går så jäkla sakta att man inte märker nåt förrän man sitter där.

Dagens shuffle

Nikos Xylouris - "As Steel And Iron Weighs".

Nikos Xylouris var en kretensisk sångare som började som en liten okänd artist som sjöng gamla kretensiska folksånger på små klubbar, men som så småningom slog igenom stort (i Grekland), för att tyvärr dö alldeles för tidigt.

Sången är en folksång från hans tidiga period på Kreta, och antagligen min favoritvariant av sången, som är ganska populär. Ett otroligt rytmiskt spel på lauton (lutliknande instrument) ger ett enormt driv, och sången är superb. De är dock svårt att misslyckas med en sån bra låt.

Dagens Shuffle

Innan jag hittar ett bättre sätt att arkivera Dagens Shuffle, så klistrar jag in dem i efterhand i en av posterna. Jag är inte så förtjust i många av Bloggers egenskaper, men orkar inte heller sätta upp en egen sida just nu. Kanske senare.

Ingen post

Det blev ingen post idag, vaktmästaren var inte där idag av någon anledning. Jag lyckades också precis missa bussen, och fick sitta i tio minuter och vänta igen. Jag klev på samtidigt som en kille i 20-års åldern som också väntade först på bussen i ett par minuter, sedan tio minuter i bussen för att sedan gå av på nästa hållplats. Jag fattar fortfarande inget.

Igår så var jag också på körövning igen och tog en ny väg hem, med "spårvagn", som är ett tåg. Jag hade kollat upp en station som såg väldigt bra ut på kartan, men det visade sig vara fel. Det fans två utgångar från stationen åt mitt håll, ochenligt en karta gick det en trappa upp till Bellevue strax bredvid en av dem, så jag gick ditåt, men set fanns ingen trappa och efter ett tag vände jag eftersom jag gick bort från dit jag skulle. Då provade jag den andra uppgången och nu hamnade jag på ett jättestort privat område med avspärrade privata vägar. Precis som en labyrint faktiskt.

Jag hann även fundera på det gamla tipset på hur man hittar ut ur en labyrint: Följ en av väggarna. Det stämmer ju inte! Det är ett bra tips, och stämmer nog oftast, men inte alltid. Jag presenterar därför en ny metod: Följ en av väggarna, men markera med något där du startat och om du kommer tillbaka dit, byt vägg och markera igen. Idiotsäkert.

Hur som helst lyckades jag till slut ta mig upp och ut, men det blir nog den andra stationen i närheten nästa gång, även om den ligger litet längre bort.

Vad folk äter

Idag till lunch åt jag en ganska oinspirerad spenatgratäng helt utan salt. Jag är i princip vegetarian, även om jag äter fisk ibland. För köttätare vankades det däremot något riktigt smaskigt: Andouillette. Mmm. Läs beskrivningen. Exakt så luktar det. Alla runt omkring mig smaskade på såna, och det gjorde att min spenatgratäng smakade litet sämre. Jag klarar bara inte av inälvsdoft.

Det påminner litet grann om kokoretsi, en grekisk specialitet som är ungefär lika smaskig. Länken är också ganska intressant läsning, "Due to mad cow disease in the late 90's, banning the consumption of the animals' offal was considered. However, due to importance of kokoretsi in Greek tradition, the idea was abandoned."

Dagens Shuffle

The Decemberists - "Clementine".

Från deras debut "Cataways and Cutouts".

The Decemberists är ett av mina favoritband, och speciellt de två senaste albumen, "Picaresque" och "The Crane Wife" är otroligt bra.

Jag har inga direkta saker att säga om den här låten faktiskt, men så kan det gå när man verkligen shufflar!

Post och lathet

Idag var jag och träffade min bankkontakt som äntligen var tillbaka efter diverse helger och semestrar. För att sammanfatta besöket kan man väl bara säga att det är litet svårt att förklara komplexa banksaker för en person som inte pratar franska, om man själv bara pratar franska. Jajamen. Jag försökte med allt: engelska, tyska, svenska och grekiska, men det var bara franska, och några få engelska ord. Så vi sket i alla viktiga finstilta saker och gick direkt på namnteckningen. Det visade sig också att de redan skickat saker till mig med post, så jag måste gå til vaktmästaren som har posten och hämta den. Den kan ha legat där i två veckor snart och väntat. Hoppas de inte slängt den.

Sedan åkte jag till jobbet med min vanliga buss, men lyckades inte riktigt pricka in tiden, utan fick sitta och vänta i bussen i 7-8 minuter innan den åkte. Vid första busshållplatsen, kanske 200 meter bort, går alla utom två personer av. Va? Är det fel buss? Redan slutstation? Att vänta 10 minuter för att åka en sträcka som tar 2 minuter att gå är kanske ok om man är en 80-årig gumma med Dramaten-väskan full, särskilt som det är rätt rejäla uppförsbackar, men alla andra? Herregud människor!

Det är grabben med choklad i

Tom Waits är antagligen min favoritartist. Jag förstår att det kan vara litet svårt att ta till sig direkt, speciellt hans röst. Men titta på det här klippet:

Tom Waits - "Chocolate Jesus" (live).

Perfektion. Det här är ett geni i arbete.

Dagens Shuffle

The Arcade Fire - "Rebellion(Lies)".

Från deras genomslagsskiva "Funeral", som är en väldigt välkänd skiva i indiesammanhang.

Det finns två saker i låten jag uppskattar extra mycket:

1. Första gången vi har ackordbytet i "Everytime you close your eyes"-sektionen. Efter så lång tid med samma ackord byts det plötsligt ut! Snyggt!

2. Fiol/röst-slingan som börjar direkt efter. Förutom att den är vacker, så blir det väldigt snyggt med dubbleringen där.

Helg

Tja, torsdag kväll dog mitt fina gratis bredband och skulle inte dyka upp igen. Labbet var stängt till måndag, så jag satt hemma och läste på om fasdiagram och jobbade litet grann på ett sidoprojekt. Jag gick på promenader och lagade mat och målade en impressionistisk rosbukett till Rebecka:


Ros heter triandafyllo på grekiska, vilket man kan översätta med trettiobladare. Jag har alltid tänkt att rosor har bara några stycken blad, men när jag stod och plockade sönder rosor till ett par kompisars bröllop i somras gjorde jag ett litet empiriskt test, och visst har rosor ungefär trettio blad per blomma. Intressanta fakta.

Jag lyssnade också på musik, och upptäckte att Max Richter gjorde mig lessen i ögat, medan Incredible String Band muntrade upp.




På lördag skulle jag ha flanerat i Paris, men de hade stängt min station så jag kunde inte åka. Jag försökte med en annan station längre bort men, surprise (eller varför inte surpris, det gamla hederliga svenska ordet?), gick vilse och kom tillbaka hem som genom ett under. Så det blev också tråkigt. Jag köpte dock på mig en biljett när stationen öppnade på kvällen så att jag skulle kunna komma in till staden på söndagen.

Då var det nämligen högmässa inklusive dop i svenska kyrkan. Jag träffade en före detta labstudent jag undervisat i Uppsala. Liten värld. Sedan åkte jag och köpte en bok och vandrade längs Rue de Rivoli en bra bit. Helt fullt med turister. Jag åkte hem och hade skotsk musikafton med Incredible String Band, Belle & Sebastian och Boards of Canada.

Idag kom jag tidgt till jobbet, för att upptäcka att nätet var nere, helt nere, och skulle inte komma upp igen på obestämbar tid. Skoj. Jag slog dock ny rekordtid med 35 minuter dörr till dörr.

Istället för att jobba åkte jag och Gilles upp på högsta våningen i det största huset här, och tittade på utsikten över Paris, som är magnifik härifrån. Verkligen sevärt, om man råkar jobba här.

Litet bilder

Idag har jag varit ute med min nya kameramobil, jag hade en Nokia från 2001 tidigare, och tagit litet kort på utvalda ställen och vyer i Meudon där jag bor. Det här är en rolig port som verkar leda till något som ser ut som ruiner. Jag vet inte riktigt.



Det här är vägen som leder till observatorieparken. Och mina fingrar eftersom jag är en sopa på att fotgrafera.


Det här är en fin platanallé (jag gillar plataner). De har just börjat fälla bladen som ligger i högar under träden.


Här är det gamla observatoriet:



Och här en vy över parken nedanför:


En vy över ett gammalt sanatorium, med kloster och kyrka. Byn nedtill är Meudon, och någonstans längst ner där går bussen till jobbet. Det är rätt stor stigning upp till mitt hus, kanske 50 meter eller så.


En vy över Paris, diset och min dåliga kamera gör att man knappt kan urskilja Eiffeltornet som en skugga i mitten, trots att man ser hela Paris, inklusive Montmarte tydligt när man står där.


Och nu har Tom Waits med "Little Drop Of Poison" dykt upp i mina hörlurar. Perfekt.

Förtydligande

Jag drog till med ett litet skämteliskämt om olivolja nedan, och för den oinvigde måste nog förtydligas att jag som halvgrek naturligtvis föredrar grekisk olja, och kan känna skillnad på italiensk och grekisk olivolja. Jajamän. Därförkan jag också med besvikelse konstatera att de säljer italiensk olivolja under grekisk flagg här. Mycket illa.

Litet meck

Ok, jag kommer att leka runt litet med layouten tills jag hittar nåt bra de närmsta dagarna. Stå ut!